2010-09-24

Dag 267


Idag tog vår resa tillsammans slut. Nu står vi här ensamma med tårar och allt som påminner oss om det som var. Matskålar. Kattsand och katthår. Favoritsovplatserna som är tomma. Tystnaden. Tomheten. Vetskapen om att inget nånsin kommer att bli vad det var.

Tack för att vi hade förmånen att få femton år tillsammans. Vila i frid älskade du. Vi ses.

5 kommentarer:

  1. Ånej. Jag beklagar verkligen! De är små de där missarna, men de tar stor plats. Större än msn någonsin kunde ana...
    Stor kram till er och jag tror att er vän har det bra i katthimlen, ligger i en solfläck och mår gott!

    SvaraRadera
  2. Här rinner tårarna på mig också när jag läser vad du skrivit och ser din bild. Har man någonsin haft ett husdjur som blir en lojal familjemedlem är det inte svårt att sätta sig in i er känsla nu.
    Stor kram! ♥

    SvaraRadera
  3. Vad sorgligt. Hoppas att du kan tänka tillbaka på allt fint som ni haft med glädje. Kram.

    SvaraRadera
  4. Tack för era kommentarer. Det värmer!

    SvaraRadera