Dag 151

Igår knäppte jag min sista bild med den analoga kamera jag fick för ett tag sen. Nu är första filmen framkallad och jag scannar och väntar med spänning på resultatet. Här är en av bilderna.

Dag 150

Jag försökte få lite fårbilder idag, men fåren var lite obrydda och ville inte vara med. De gick mest omkring. Varför de virrade runt vet jag inte, kanske var det en sovplats eller bättre mat de sökte. Jag hoppas de hittade vad de sökte.

Dag 149

Nu är snart marken täckt med maskrosor igen. Kanske borde jag koka lite saft i år igen. Sommar på en flaska.

Dag 148

Nu är det helg!

Dag 147

Förra helgen byggde jag fem pallkragar med hjälp av en massa meter råplan. Ikväll började jag gräva och placera ut dem. Förhoppningsvis kommer jag kunna så mina fröer och sätta potatis innan helgen är slut. Sedan är det bara att vänta på att se om det gror, men det gör det nog.

Dag 146

Ute i Piteå skärgård finns en massa öar. En av dem är Pite-Rönnskär som jag besökte förra sommaren. Ön är full med fiskarstugor och en gammal fyr som kräver bra flås för att klättra upp i. En liten bit utanför övrig bebyggelse ligger ett kapell omgivet av havet, sten och vildhallon och det är därifrån dagens bilder kommer från.






Kapellet som tros vara från 1770-talet är litet, spartanskt och enkelt med inrett med träbänkar. Vår guide beklagade sig över att kappellet var så nerklottrat med signaturer från människor som besökt det. Jag kunde dock inte känna annat än fascination för snirkligt klotter i vackra handstilar som blandades med med moderna signaturer från slutet av 1980-talet. Trots den tid som skiljer så är vi människor lika. Vi vill inte bli bortglömda utan vi vill att någon ska se oss . Vilka var alla dessa människor? Vem var du Olof Nordström som skrev ditt namn i kapellet 1841? Historien kändes så nära och personlig där i kapellet.

Dag 145

Nu blommar äntligen häggen. Jag är förkyld och kan inte njuta av lukten. Hoppas den inte hinner blomma klart.

Dag 144

Sådär, nu funkar bloggen igen. Så trevligt. Något annat trevligt är min nya bättre begagnade polaroidkamera i rosa, grått och grönt. Nu måste jag bara hitta polaroidfilm också.

Dag 143

För några veckor sedan så gjorde jag en lampa med hjälp av pappersnöre och tapetklister. Idag blev den äntligen monterad och upphängd i taket.

Dag 142

Under hela tiden jag fotat mitt "en bild om dagen" projekt har jag använt mig av dagsfärska bilder. Tanken när jag körde igång var att hålla igång mitt fotande och det gör det. Jag har även insett att jag tar en massa bilder, fyller hårdisken, bloggar om en eller kanske fler och sen rusar jag vidare till nästa dag. Kvar står alla gamla bilder i arkivet som också förtjänar en plats i solen . Så från och med nu kommer det nog att bli någon arkivbild då och då.

Dag 141

Det verkar som om marknaden missat att sommaren kommit till oss i norrland. Jag begav mig till en handelsträdgård idag för att köpa sättpotatis men fick bege mig hem med oförättat ärende. De sorter jag ville ha har inte levererats hit ännu. Typiskt.

Dag 140

Rent meteorologiskt har vi sommar här nu. Samtidigt har träden knappa slagit ut, gräsmattorna är på vissa ställen knappt grön. Det är lite märkligt. Aldrig tror jag våren hälsat på så snabbt.

Dag 139

Dagens bild är en terapibild till syster. Den är inte alls farlig!

Dag 138

Jag försöker rensa mina förråd och göra mig av med sånt jag inte har så stor användning för. Målet är att få ihop till en sån här. Den skulle passa så himla bra på min köksbänk!

Dag 137

Nu är det sommar, nu är det sol! Äntligen värmer solen på riktigt och jag kan gå ute utan jacka eller kofta utan att frysa. På bara några dagar har träden gått från att vara kala till små söta hundöron och jag längtar efter min nya glassmaskin som är på väg hem till mig. Nu blir det snart dags för riktig glass!

Dag 136

Jag gillar ärtsoppa och ikväll testar jag att laga den utifrån Per Morbergs recept. Jag tror det blir kanonbra!

Dag 135

Snart dags att så!

Dag 134

För några månader sedan var det smällkall vinter. Nu har vi ryssvärme på våren istället för hösten och luften är varm fuktig luft och det känns nästan som rötmånad. Det är fascinerande men eftersom jag saknar värmen så klagar jag inte.

Busenkelt frukostbröd finns förresten här.

Dag 133

Kära dagbok. Idag har jag suttit i skuggan när matte räfsat löv. Jag åt lite gräs i smyg. Det var kul. Matte säger jag börjar må illa om jag äter gräs. Det tror jag inte på. Sen var vi på stranden och jag hittade en död fisk som jag försökte äta. Det tyckte matte var en dålig idé. Hon är lite tråkig. Jag fick iallafall springa lös utan koppel en stund.

Kram från herr T

Dag 132

Jag blir bortskämd med ljuvlig surdegspizza.

Dag 131

Under våren har jag läst en kurs i visuell kommunikation och jag har bara slutuppgiften kvar. Dagens gråmulna himmel passade fint för den idé jag hade för temat människor och miljö. Nu återstår bara att gå igenom bilderna och se om det blev som jag tänkt och att skriva lite dokumentation. Sedan är det bara att hålla tummarna att jag blir godkänd.

Dag 130

Vid min vårrensning av mina gömmor hittade jag några bollar kvarglömda mattrasor som nu har fått bli en matta. Nu återstår att hitta en plats för den.

Dag 129

Samtidigt som jag räfsade löv idag betraktade jag knopparna som börjar vakna på trädet. Livet börjar om igen år efter år. Samma sak. Det är allt bra förunderligt ändå.

Dag 128

Ikväll har jag gjort en lampa med några meter papperstråd, tapetklister och en badboll. Nu är det bara att bida tiden och vänta på att det ska torka och hoppas att det inte behövs mer tråd för att bli stadigt.

Dag 127

Tre fina pärlemorknappar som ska pryda min kofta inom kort.

Dag 126

Jag stickar en kofta igen. Denna gång i bomull och svart, men åh vad svårt det är att mäta. Tyckte jag gjort så bra men nu när jag maskat av och stickat klart de andra delarna inser jag att jag nog dragit i stickningen för nu saknas 2 cm. Så nu återstår att se om jag orkar riva upp och sticka lite till.

Dag 125

Våren må komma lite senare hos mig i år. Snön ligger kvar lite längre (även om det mest är borta nu). Men ljuset återvänder lika troget som vanligt. Helt plötsligt är det bara där. Som om det aldrig varit borta. Varje år samma sak. Ljuset återvänder sakta men säkert och dagarna blir längre och längre och om några veckor kommer det knappt att vara mörkt alls . Då är det är svårt att tänka sig att det en gång varit januari och bara några timmar med ljus men jag inser hur mycket jag saknat det (även om det väcker mig tidigt tidigt på morgonen).

Dag 124

Nämen titta! Det har börjat gro vid husväggarna nu!

Dag 123

Ikväll kändes det som riktig vår. Helgens starka vind var som bortblåst och solen sken. Jag var bland annat förbi på biblioteket för att hämta en stickbok som jag beställt och lämna igen några som jag lånat tidigare. Bara lämna och hämta. Inget annat. Strategin var att ha färre böcker med mig hem än när jag kom dit. Det gick sådär. Som vanligt. Jag lämnade biblioteket med ett lass med böcker. Ända sedan jag var liten som en smurf (tre äpplen hög) har jag gjort samma sak. Lånat massor med böcker. Kan jag kanske vara bilioholic?

Dag 122

Herr T är glad över att ha två virkare i sin närhet. Virkade saker är så bra att leka med. Idag la han beslag på ett äpple som min syster yster gjort. Betyget blev topphögt. Det är nästan roligare än prinsesstårtan som han föll för tidigare i år.

Dag 121

Snön har idag ersatts med regn vilket förhoppningsvis tar bort de sista snöhögarna fort som attan. Jag kan inte minnas att vi haft sådana här snöhögar första maj. Jag har till och med fått ta fram en vinterjacka för att inte frysa. Burr. Då är det bättre att stanna inne och baka bröd och sticka.